Ekorrar och Wilma

EKORRJAKT

I fredags var jag ute vid älven igen... och fick för första gången se ekorrar.

Där uppe i en tall satt det en och tjattrade på mig irriterat!

Sen visade det sig att dom var två stycken... som blev tuffare och tuffare.


Särskilt en var modig och skulle hela tiden retas. Han såg nog mitt koppel...

-hi hi hi sa han och tittade fram...

Mitt första möte med en ekorre, blev med en superstöddig .

Men jag tog sats när inte matte märkte något och...

...hoppade efter. Men jädrar vad han for upp!

Jag gav upp och vi cyklade hemmåt igen.
Slängde en blick mot tallen en sista gång från min cykelkorg.
Där satt han och tycktes säga hej då.

WILMA

I lördags var jag med husse uppe hos farmor och farfar.
Malin och flickorna hade med sig mitt lilla yrväder till kusin Wilma.

Jag hälsade som vanligt på Bärta och letade igenom det stora huset på äventyr.
Efter en stund dök Wilma upp och vi kikade på pippifåglarna som farmor säger.

Därefter vart det ingen rast eller ro, då vi jagade och busade hela dagen.
Wilma är en riktig streetcat och man sätter inte sig så lätt på henne.
Jag kunde dock i trängda lägen sätta mig på bakbenen och veva med framtassarna till försvar.


Framåt sena eftermiddagen dök matte upp. Hon hade varit på Rättviksmarknad.
Wilma stal min korg och jag fick ligga utanför.
Sen for vi hem till Mora, där jag somnade i soffan helt slut.
Idag söndag är jag så trött att jag ska sova hela dagen tror jag.